Nu sitter jag här igen, klockan är alldeles för mycket och jag vet hur mycket det kommer smärta att gå upp imorgon. Hela kroppen värker, men jag måste upp tillslut åtminstone för Konrads skull.
Jag vet inte hur det blir så här natt efter natt, jag hatar att vara i obalans, men den här tiden är den enda tiden jag får själv.
Jag älskar Konrad, jag älskar att vara med Konrad, jag älskar allt som har att göra med honom men det är faktiskt skönt att bara få vara och göra lite det man känner för med två armar och fullt fokus.
Jag måste köpa en ny vagn, på tal om ingenting, för min gamla har gått sönder. Det var en ganska gammal Brio som jag fick gratis, så inga pengar i sjön så sätt. Jag är nästan lite glad att den gick sönder, aldrig tyckt om den speciellt.
Tittat på nya och begagnade vagnar, det finns en ny som jag lutar åt som inte är superdyr, en duo joggingvagn. Egentligen vill jag ha en icandy, men då ska man ha pengar till det också (fast pappa kommer hjälpa till med pengar.. Tack pappa!)!
Problemet är ju att han fortfarande är för liten för sulky/sittvagn, men snart för stor för liggvagn.. så det måste bli en duo/kombi hur som helst.
Och så är ju dopet den här månaden, mycket utgifter..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar