HEJ

Hur nöjd som helst med barnvagnen, förutom att sufletten har fuckat ur helt - så måste ringa jollyroom och fråga vad som sker.

Pappa T var här igår och umgicks med sin son, bandet finns där och det syns. Tydligt.
Vi hade även möte med prästen inför dopet, valde psalmer och gick igenom ceremonin osv. Konrad ska döpas i samma kyrka som jag och min bror döpts i, och mamma tror att det är samma präst som döpte mig.

Nu har jag förrsten blonderat håret igen och det blev gult.. jag ser ut som en liten kyckling! Hade i silverschampo en bra stund men det blev ingen större förändring. Funderar på att antingen köpa en vit hårfärg eller en blond färg och färga över.
Någon expert som har något råd?
Men så ska man ju hitta tiden till att färga håret också, igår fick Carros (K's gudmor) mamma Annika (gudmormor som hon kallar sig) passa honom ett par timmar medan jag blonderade mig.

Barnvagn beställd!

Yes, nu är barnvagn beställd och snart, snart, snart ska jag få åka och hämta min Hoco duo! Glaaad!

Nu släcker jag, jag ska bara...

Konrad väger nu 8220 g och är 68 cm lång. "mamma har myyycket mat till dig, Konrad", som vanligt.
Han ska få börja med smakportioner nu, han är intresserad.

Han fick vaccin. Aj. Ont i både mamma och Konrad.
Konrad får feber. Skriker, Alvedon, skriker, skriker, sover, väcks och skriker, skriker, skriker. Skrattar. Skriker. Somnar. Sover. Skriker. Äter. Sover. Gnäller. Så långt har vi kommit hittills.

Bra dag med syster. Pizza är bra lunch. 1000 kalorier som jag välkomnar med öppna armar. Älskade pizza. Som inte var god. Skinkan var nästan röd och jag mådde illa. Det var ju bara kaffet jag ville åt. Fick ingen mjölk. Fick inget sugrör.
Men det var ju kaffe i alla fall.

Inställd fika. Mycket inställt. Men Konrad kommer först.

Dålig flicka som budar på tradera - jag vann. Det sög. Fick snällt betala. Ville inte ens ha egentligen.
Dålig flicka som fallerfallerfaller. Aldrig varit kär i kärleken förut. Är jag det nu?

Nattuggla

Nu sitter jag här igen, klockan är alldeles för mycket och jag vet hur mycket det kommer smärta att gå upp imorgon. Hela kroppen värker, men jag måste upp tillslut åtminstone för Konrads skull.
Jag vet inte hur det blir så här natt efter natt, jag hatar att vara i obalans, men den här tiden är den enda tiden jag får själv.
Jag älskar Konrad, jag älskar att vara med Konrad, jag älskar allt som har att göra med honom men det är faktiskt skönt att bara få vara och göra lite det man känner för med två armar och fullt fokus.


Jag måste köpa en ny vagn, på tal om ingenting, för min gamla har gått sönder. Det var en ganska gammal Brio som jag fick gratis, så inga pengar i sjön så sätt. Jag är nästan lite glad att den gick sönder, aldrig tyckt om den speciellt.

Tittat på nya och begagnade vagnar, det finns en ny som jag lutar åt som inte är superdyr, en duo joggingvagn. Egentligen vill jag ha en icandy, men då ska man ha pengar till det också (fast pappa kommer hjälpa till med pengar.. Tack pappa!)!
Problemet är ju att han fortfarande är för liten för sulky/sittvagn, men snart för stor för liggvagn.. så det måste bli en duo/kombi hur som helst.

Och så är ju dopet den här månaden, mycket utgifter..

Dejten

ni är förmodligen nyfikna på hur min dejt i fredags gick, men jag får tyvärr göra er besvikna.. jag gick aldrig!
Konrad var sjuk, ögonen bara rann så fort vi gick utanför dörren och han hostade och snorade - så jag beslutade att det var bäst att stanna hemma. Han sa dock att jag skulle höra av mig när jag kunde igen!

..fast jag får en hemlig besökare snart.. hihi

Jag kan inte säga nej

Jag förlåter dig för allt om du har nåt att bekänna
Reser du din väg, då kan du be mig vänta
Om det uppstår nåt problem, säg till så kan
jag hjälpa
Jag gör allt för dig, det kommer aldrig att förändras

För jag kan inte säga nej
Det går inte när du rör vid mig
Inte när du rör vid mig

Jag ljuger för din skull, om du har nånting att dölja
Henne eller mig, du behöver inte välja
Jag sliter ut min själ, jag offrar mina drömmar
Jag ger dig allt jag har, om det är nåt du önskar

Jag är lycklig, och gillar det.

Är det fel av mig att ha respekt för mig själv? Fel att jag kan säga ifrån när det behövs?
Jag kan också hata mig själv, men jag vill inte. Det är så meningslöst att uppleva och måla världen som ett grått moln, att på något sätt tro att man är mer människa då. Att man är bättre människa då. Mer verklig än alla andra. För att man lider. Det är ju som att kliva rätt in i en sjukdom, och hur kul är det egentligen? Jag strävar inte efter Borderline, tyvärr. Jag strävar inte efter depression, tyvärr.
Jag strävar efter lycka, kärlek och välmående. Jag vill ha ett långt och lyckligt liv (8).

..inte ett kort, olyckligt som slutar i ett mörkt hörn när folk har slutat ta mina självmordsförsök på allvar.

LEN.

Hello igen!
I onsdags träffade vi (jag & Konrad, som vanligt) pappa T. Det var väldigt mysigt, trots att Konrad envisas med att sova som en stock varje gång de ska ses, även denna gång. Han lyckades dock vara vaken en liiiten stund, typ 20 minuter eller så.
Vi sjönk ner på ett café här i majorna och sen knallade vi till Hemköp för att köpa en bitring till Konrad, men det blev även en skallra och en öl!

----

Den här dagen började stressigt, jag vaknade på tok för sent och dessutom var Konrad klarvaken när jag gick upp - mindre bra. Brukar försöka komma upp innan han vaknar om jag ska iväg någonstans så att jag kan göra mig iordning i lugn och ro, utan en bebis som kallar på uppmärksamhet.
Just idag skulle vi på babymassage med min mammagrupp och det slutade med att jag var hela 20 minuter sen till den, men änglarna väntade tålmodigt på min ankomst innan de började och det var ju tacksamt.

Efter babymassagen har jag hunnit med fika x 2 med Carro och en go pratstund med Liisa, även en fika med Christer och sedan en till go pratstund med Hampus och Carro, fast då pratade vi mest om sex. Gjorde jag nog iofs med Liisa också när jag tänker efter.. Jaja, sex är kul.

Kontaktbar igen

Yes, idag återfick jag min kära lur. Det var en rödhårig tjej på kryckor som mötte oss (jag & Konrad) i ingången till Nordstan, ny på jobbet och ny i stan... och det samtalet slutade med att vi bestämde oss för att ta en fika någon dag! Ballt sätt att finna en vän på tycker jag. Om hon nu blir det, det får vi se, men trevlig var hon.

Efter att jag fått tillbaka min telefon åkte vi (jag & Konrad, såklart) till min gamla praktikplats och hälsade på, där satt jag och tjötade en stund med min gamla handledare innan det var dags för henne att visa upp Konrad för alla boende (demensboende) och alla tanter och gubbar tyckte att han var sååå söt och de kunde direkt se att det var en pojke, trots demensen.

Resten av dagen spenderade vi hemma hos Carro, och det var hur mysigt som helst. På kvällen tittade vi  på "Halv åtta hos mig" och åt cheesecake/ostkaka. Det var alltså en cheesecake, som det stod på förpackningen, men den smakade ostkaka, som det stod att det var på skylten i affären - så vi åt den med grädde och sylt.

Stulen telefon?

Ikväll har jag bakat chokladkolasnittar, mycket gott. Men det låter way fancier än vad det är kan jag lova! Det är typ kolakaka fast med choklad i också.

Konrad har vart på bästa humör precis hela dagen, med undantag för kvällen som bestod av en del hysteriska skrik. Tror att tandköttet kliar, plus att han är täppt i näsan för jämnan och envisas med att äta för mycket och få ont i magen.
Men vi har faktiskt gått på stan hela dagen och han har haft ett leende på läpparna och glädjetjut i halsen hela tiden!
Dock försvann mina glädjetjut när jag insåg att min mobil var borta.

Jag var helt säker på att den blivit stulen ur barnvagnen när vi (jag & Carro) provade skor, men när jag kom hem ringer farmor Ingrid (Konrads farmor) och förklarar att någon Erika har ringt henne och frågat om hon tappat en mobil. Erika hade hittat den "på marmorgolvet i östra Nordstan".
Ingrid svarar ju att hon inte tappat någon telefon, men kollar upp numret Erika ringt från och ser att mitt namn dyker upp på skärmen! Erika har alltså använt min mobil att ringa henne från. Och Erika hade fått hennes nummer av gammelmorfar Ingemar (Ingrids pappa) som Erika hade ringt först.
Jag funderar på varför hon ringt Ingemar av alla människor i min telefonlista men kommer tillsist underfund med att Ingemar faktiskt heter "Pappa" i min telefon, och det heter han för att Ingrid skickade honom som hel kontakt till mig och jag ändrade aldrig namnet på den kontakten.

I början gick det inte att komma fram på mitt nummer, men så provade jag igen runt tio ikväll och signalerna gick fram, men inget svar. Så jag har skickat ett sms med lite kontaktuppgifter och hoppas på det bästa. Men tills dess är jag mobillös och ni som känner mig kan ringa hem om det är något!

..förövrigt så hittade jag faktiskt ett par skor som jag är mycket nöjd med! Skorna ser ut som svarta Dr. Martens, men det är dem inte! Gött, ny jacka och nya skor så nu är jag redo för kylan.

Tillbaka till livet

Varit dööödssjuk nu i veckan, det började med lite ont i halsen runt åttasnåret på kvällen och på natten hade det eskalerat till feberfrossa och 20 golfbollar nerkörda i halsen...eller så kändes det i alla fall.
Då kom min underbara mor till undsättning. FATTA att hon tog ledigt från jobbet en HEL dag och tog hand om Konrad åt mig så att jag fick sova, vila, dricka te, sova, äta välling och sova lite till.
Och Carro köpte juice (nödvändigt vid förkylning), tack änglar!!!

Gud, Konrad bara växer och växer. Vi hade en liten olycka tidigare i veckan som involverade ett besök på sjukan, då fick jag lägga honom på vågen och ta mig fan.. åtta jävla kilo. Ursäkta språket men ungen är ett kilo ifrån dubbla sin födelsevikt.
3,5 månader och över 8 kg.

Jag börjar känna att jag kanske vill ha en man, men jag orkar inte med någon man. Jag orkar ingenting vad en man skulle innebära, förutom gos. Jag saknar gos och inget annat typ. Men gos kan jag iofs få från Konrad så.. vad klagar jag för?
Jag har dock en dejt på fredag, men vet inte om jag orkar fler dejter efter den. Vi får se, jag ska hålla er uppdaterade!