Konrad och mamma äter frukost, tio minuter senare är frukosten på mamma, mmm gröt...
Igår var vi hemma hos Konrads gammelmoster (alltså min moster, haha..) och firade min lilla kusins 4års dag.
Jag fick verkligen en chock när vi kom innanför dörren, där var ett helt kompani BARN. Åh, jesus.. jag är verkligen ingen barnperson.
Det första som händer är att vi möts av en liten flicka som ger mig en stor kram, sen frågar mig om det är något fel på mitt öga och pekar i ögonvrån. TACK, lilla flicka vad glad jag blev över den kommentaren. Jag vet fortfarande inte om det var det lilla lilla skräpet jag hade där eller om hon faktiskt tyckte att jag såg konstig ut.
Men hon gottgjorde för den kommentaren sen genom att ta i mitt hår och skrika till sin mamma: "MAMMA JAG VILL OCKSÅ HA SÅNT HÅR!" och "Jag känner igen dig. Har du varit en ängel i någon kör?" Tack, lilla flicka, jag tar även det sista som en komplimang.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar