BF idag

Jag får ju erkänna att jag hade så fruktansvärt fel som hela tiden varit bombsäker på att få en för tidig bebis. Bah.
Här sitter jag på beräknat datum med en mage stor som jordklotet och en barnmorsketid klockan två jag inte trodde att jag skulle hinna gå på.
Imorgon har jag sista mammaträffen, jättekul, men det hade varit roligare med bebis såklart.

Men..

Jag kommer sakna morgonstunden när lilla älsklingen vaknar och vi pratar en stund, jag kommer sakna att se konturerna av hans fötter som pressar sig utåt för att säga hej och.. i brist på plats.
Jag kommer sakna magen som jag klappat på, förundrats över, varit irriterad på och älskat så mycket.
Jag kommer sakna mina svullna fötter, att vara varm som en kamin, att ha ännu större läppar, att inte kunna vända sig i sängen, att ha en hårig mage, att vara så stel att man inte kan resa sig, alla humörsvägningar, sömnlösheten vs tröttheten, smärtan i bäckenet, att ha täppt näsa, upptäcka fler bristningar på magen snyggt uppblandade med linea nigran.
Nästan så man kommer sakna alla gravidfetishister.
Jag kommer sakna att räkna min tillvaro i veckor och att vänta så otåligt, jag kommer till och med sakna främlingarna som kommer fram och klappar magen.
Men mest av allt kommer jag sakna att känna det bästa jag någonsin gjort röra sig inuti min kropp.
Jag kommer sakna att vara gravid.

Men jag längtar ju ändå så mycket efter att han ska komma ut så jag får träffa honom, hålla honom och älska honom ännu mer (om det ens är möjligt?) än vad jag redan gör.
Du är välkommen älsklingen min!